kulturrevolution.se

Det är förstås ingen nyhet att Mona Sahlin ljuger, men nu har det skapats en hel blogg, monaljuger.wordpress.com, med det enda syftet att uppmärksamma och dokumentera Monas lögner. Den har väldigt utförliga och bra analyser, så jag rekommenderar alla att besöka den.

Elise Claesson har en grymt bra sågning av Anders Borg, Saco och feminismen i dagens ledarsida på SvD. Så om ni inte redan läst den gör det nu.

Det är knappast en nyhet att miljörörelsen inte står så högt i kurs här på Kulturrevolution. Det har inte att göra med att vi avskyr miljön, och helst skulle se jorden förvandlas till en sauna — tvärtom. Det är snarare en skepsis till kopplingen mellan miljörörelsen och miljön som ligger bakom, tillsammans med insikten att en god miljö inte kan vara det enda värdet.

Den här artikeln, av Jonah Goldberg, beskriver åtminstone mitt synsätt rätt väl.

Det verkar ofta som att uppvisandet av tilltro till Miljöfrågan är viktigare än att föra miljöfrågan framåt. Den amerikanska regeringen placerade nyligen isbjörnar på listan över hotade djurarter eftersom klimatförändringen minskar mängden arktisk is. Strunt samma att det går bra för isbjörnarna — de har fyrdubblats i antal de senaste femtio åren. Strunt samma att en fullständig implementering av Kyotoprotokollet skulle rädda exakt en isbjörn, enligt danske samhällsvetaren Björn Lomborg, författare till boken “Cool It”.

Ändå skulle 300 till 500 isbjörnar kunna räddas varje år, enligt Lomborg, om det infördes ett jaktförbud.

Läs gärna texten i sin helhet, särskilt ni som anser er vara del av miljörörelsen. Björn Lomborg brukar visserligen fungera som rött skynke, men i alla fall.

Det finns såklart mängder med saker att göra för miljön. Det bästa är sannolikt att utbilda sig, bli entrepenör, och försöka uppfinna en ny effektivare motor, bättre solpaneler, eller något annat som kan göra våra aktiviteter energisnålare. Men det är ju svårare än att vifta med plakat, och skrika sig hesa om den onda, konsumistiska, mänskligheten.

En åsikt som ibland framförs, av såväl anhängare som motståndare av den klassiskt liberala/libertarianska ideologin, är att eftersom de är emot att staten betalar ut bidrag då är det fel av dem att ta emot dessa bidrag när de har möjlighet till det. Ett exempel på denna syn är Ron Paul som förbjöd sina söner från att ta emot federalt studiestöd och som vidare sagt att när han slutar ska han inte lyfta pension från kongressen. Walter Block förklarar dock i ett mejl till en student som känner sig ovillig att ta emot studiestöd varför denna syn är fel. Han inleder sin argumentation så här:

Dear Chris:

I greatly admire your attempt to stick to principle.

I hate to be too blunt with you, but I think that you (and Ron too, if what you say about him is true) entirely misconstrue libertarianism. Remember, in this philosophy, government is BAD, the people are GOOD. You’re one of the PEOPLE. It is BAD if the government has any given dollar. It is GOOD if these thieves are relieved of their ill-gotten gains. Did you not ever read Atlas Shrugged, that part about Ragnar Danneskjold?

Läs resten av diskussionen här. De av er som inte läst Ayn Rands roman Och världen skälvde/Atlas Shrugged och därför inte vet vem Ragnar Danneskjöld är kan få en beskrivning här.

Ofta brukar liberaler anklagas för att vara atomister och ekonomister-med vilket de menas att de sägs ha synen att de ser sig som helt skiljda från andra och enbart tänker på pengar och sedan enbart vill spendera dessa pengar på döda materiella ting. Detta är naturligtvis helt falskt. Liberal individualism är inte liktydligt med atomism utan det är helt förenligt med ömsesidigt gynnsam samverkan med andra, inklusive gemensam ekonomi i parförhållanden. Och även om liberaler i regel i likhet med de flesta ickeliberaler allt annat lika önskar så mycket pengar som möjligt, så är det inte det enda värdet och det går lika bra att vilja spendera pengar på att hjälpa såna som man bryr sig om som att spendera dem på döda ting -eller djur eller växter-

Nu ser vi dock hur socialister i form av feminister faktiskt resonerar på det sätt som nidbilden av liberaler hävdar att liberaler resonerar. Det enda som är viktigt är att kvinnan i hushållet på papperet ska tjäna så mycket pengar relativt mannen. Mannen och kvinnan ska se varandra som rivaler och fiender, och inte som partners.

Med en sådan attityd så är sannerligen förhållanden olämpligt. Resultatet av den feministiska kollektivismen blir alltså i detta fall ironiskt nog en form av atomism.

En katolsk företrädare har sagt att det inte finns någon motsättning mellan en tro på gud och en tro på liv på andra planeter. Ska det månne ses som en bekräftelse på de misstankar många haft om att påven är samma person som vad alla trodde var en fiktiv person från planeten Naboo.

Jag ser nu att en av filmhistoriens riktigt klassiska och bra scener nu är utlagd på youtube. Det är en scen från Sudden Impact, en av filmerna med Clint Eastwoods klassiska karaktär Harry Callahan, mer känd som Dirty Harry. Det är i denna scen som Dirty Harry uttalar sin klassiska replik “Go ahead-make my day”. Ett annat bra replikskifte förekommer också i denna scen mellan Dirty Harry och en av ligisterna som tänkt råna cafeterians gäster (samt våldta en kvinnlig gäst)

-Now you boys put those guns down.
-Say what?
-Well, we’re not just gonna let you walk out of here.
-Who’s “we”, sucker?

En till synes berättigad fråga, med tanke på att Dirty Harry var ensam, varpå han svarar

-Smith and Wesson and Me!

Varpå han drar fram sin .44 Magnum revolver [vars tillverkare hetter Smith & Wesson] och en eldstrid utbryter där alla ligister utom en dödas, varpå denne försöker värja sig genom att rikta sin pistol mot en servitris, något som dock inte imponerar på Dirty Harry som bara riktar sin .44 Magnum mot honom och med bister blick uttalar sin klassiska replik.

En observation som kan göras mot bakgrund av Rödebyfallet är att hade denna scen skett i Sverige så hade Dirty Harry förmodligen blivit åkt dit för mord. Vänstern hade givetvis menat att Dirty Harry gjorde fel som ingrep och dödade ligisterna istället för att låta dem råna och våldta gästerna.

Reaktionerna inför det vansinniga förslaget om obligatorisk a-kassa tycks lyckligtvis vara nästan ensidigt negativa .Såväl alla fackföreningar som alla arbetsgivar/företagarorganisationer tycks motsätta sig det. Åtminstonde en borgerlig politiker tycks klart säga nej till det och till och med DN:s ledarsida, som brukar vara pålitligt antiliberal (förutom när det är Wolodarski som skriver), skriver att förslaget är dåligt även om det görs klart att de skulle vilja ha tvång i en annan form. Fredrik Reinfeldt uttrycker nu också tveksamhet inför det och säga sig avvakta remmisbehandlingen innan han bestämmer sig. Vilket översatt till ren svenska från politikerbullshit innebär att han är beredd att avstå från att driva igenom det om de negativa reaktionerna blir tillräckligt starka. Med tanke på hur negativa reaktionerna alltså då hittills varit så verkar det därför finnas god chans att det inte kommer drivas igenom.

Socialdemokraterna Sven-Erik Österberg och Luciano Astudillo presenterar en SIFO-undersökning som enligt dem ska tolkas som att svenskarna tror mest på socialdemokratiska metoder för att minska arbetslösheten. Nu bör man i och för sig vara skeptisk till den här typen av beställda undersökningar, och av allt att döma var detta inte något undantag. Vissa av förslagen var nämligen svårtolkade (utbildning till bristyrken, javisst, det förespråkar väl alla. Men av vem ska det organiseras och finansieras?) och dessutom fick enbart 3 alternativ av 11 väljas, vilket då innebar att många som exempelvis var för sänkt a-kassa inte valde det. Men det är faktiskt inte undersökningens missvisande utformning som är min främsta invändning. Utan min främsta invändning är att Österberg och Astudillo framställer det som att ekonomiska samband/lagar kan fastställas i opinionsundersökningar.

I själva verket är det naturligtvis så att även om nu sänkt a-kassa ogillas av en majoritet så kvarstår ändå faktumet att den allt annat lika kommer att sänka arbetslösheten. Men Österberg och Astudillo tycks ha en slags kollektivt subjektivisk syn på ekonomiska samband. Ekonomiska samband är enligt de inte något som finns där oavsett om vi vill det eller inte. Istället ska det fastställas “demokratiskt” i enlighet med kollektivt subjektivistisk ontologi och epistemologi om det verkligen är så att högre priser sänker efterfrågan, om det existerar komparativa fördelar eller om a-kassan påverkar arbetslösheten.

Som vi såg på den höga arbetslösheten under den socialdemokratiska regeringsperioden så låter sig dock inte verkligheten rubbas av den typen av subjektiviskt nonsens.

Denna regering har förutom sina många bra förslag också lagt fram en hel del riktigt dumma förslag. Det kanske allra dummaste är det som Svenska dagbladet nu säger att de tänker lägga fram: nämligen att tvångsansluta alla -eller iallafall alla med en inkomst över 110000 kronor- till a-kassan. Förslaget är så fullständigt vanvettigt som det går att bli då det

För det första strider det mot borgerliga värderingar om individuell frihet. Istället bör man gå åt andra hållet och helt privatisera a-kassan, d.v.s. ta bort skattesubventioneringen av a-kassorna och låta dem bli helt frivilligfinansierade.

För det andra är det nationalekonomiskt irrationellt eftersom att en obligatorisk a-kassa kommer underminera regeringens jobbpolitik. De som idag står utanför a-kassan har valt att kraftigt stärka sina incitament för arbete eftersom de när de arbetar inte behöver betala avgifter till a-kassan samtidigt som de får kraftigt sänkt bidrag om de skulle bli arbetslösa. Obligatorisk a-kassa skulle innebära en höjd skatt ( obligatorisk a-kasse”avgift” är inget annat än en skatt) på arbete för dem samtidigt som de får kraftigt höjt bidrag vid arbetslöshet. Båda dessa effekter bidrar till att försvaga incitamenten till arbete och kommer därmed höja den strukturella arbetslösheten.

För det tredje det kommer det att ytterligare försvaga de borgerliga partiernas ställning . De som står utanför har gjort det valet eftersom de upplever sig gynnas av det. Skulle de tvingas in skulle de tvingas till en sämre lösning för dem, något de knappast skulle uppskatta. Vilket i många fall kommer att innebära att när de då fått denna skattehöjning lagom till valet 2010 så kommer många bli benägna att rösta på socialdemokraterna. Om Mona blir statsminister får hon tacka Sven-Otto Littorin, “hjärnan” bakom förslaget.

Ett motargument som ibland anförs är att om de som står utanför a-kassan blir arbetslösa lär de söka socialbidrag, vilket då påstås innebära att de åker snålskjuts på andra. Men det är fel eftersom de -i kontrast mot de socialbidragstagare som aldrig arbetat- varit med och betalat via skatten för socialbidraget på motsvarande sätt som de a-kasseavgifterna betalar för ersättningen för a-kassorna. Faktum är att det är de som är med i a-kassan som åker snålskjuts på andra eftersom 70% av ersättningen finansieras via skatt.

Vissa borgerliga anför vidare förhoppningen att detta skulle försvaga facket eftersom det anses att de starka facken i Sverige anses höra samman med den svenska organiseringen av a-kassa. Även om detta är delvis sant (det finns dock andra faktorer som varit viktigare.) så är det inte alls relaterat till frågan om tvång eller frihet. Utan istället handlar det om den statliga subventioneringen av de fackliga a-kassorna. Det som skulle försvaga facket vore om man slopade detta och istället endera enbart hade en statlig a-kassa eller -vilket jag skulle föredra- hade en helt frivilligfinansierad a-kassa. Detta går dock att göra utan tvångsanslutning, och ingår för övrigt inte heller i regeringens förslag. Och nu när den fackliga organiseringen är kvar så lär faktiskt tvångsanslutning knyta fler till de fackliga a-kassorna och därmed också facken

Det är alltså totalt fel ur alla tänkbara infallsvinklar och måste nog sägas komma i närheten av att slå något slags världsrekord i dumhet. Alla borgerliga opinionsbildare måste tala ut mot det och alla borgerliga politiker med någon antydan till vett och självbevarelsedrift måste verka för att förslaget stoppas.