Låglönejobb december 9, 2006
Posted by Johan Eriksson in Politik.trackback
I en riksdagsdebatt den 30 november (anförande 121) säger arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin såhär:
Fru talman! Ulla Andersson talar om låglönejobb och hotar med jobb på 8 000 kr i månaden. Den typen av jobb finns inte i Sverige, och det ska vi vara glada för.
Det låter ju sympatiskt. Det är trots allt inte kul att människor behöver leva knapert och på små marginaler. Frågan är dock om Littorin verkligen har rätt i att vi skall vara glada och nöjda över att vi inte har några sådana jobb. Avsaknaden av dem innebär trots allt att ett antal människor är arbetslösa som kanske skulle kunna ha ett jobb. Och ett jobb är mer än bara en inkomst; det stärker självkänslan, placerar människan i ett social sammanhang, och trots att det kan vara hårt och slitigt gör det ofta vardagen bättre.
Vilka är det som skulle vinna på att 8000-kronorsjobb fanns? Svaret är egentligen självklart, nämligen de som än så länge inte kan övertyga någon arbetsgivare om att de kan producera värden motsvarande de betydligt högre löner som finns idag. Det kan handla om unga som ännu inte har någon arbetslivserfarenhet att peka på; invandrare som nyss kommit till Sverige och ännu inte behärskar språket så bra; människor som misslyckades i den, för många, hårda svenska skolan. Tanken är förstås inte att någon skall ta ett sådant jobb och sedan fastna där — man lär sig mycket av att arbeta, och att ha haft ett arbete är ett gott intyg på att man är värd en högre lön senare — utan att skapa en väg in för de som står utanför.
Kombinerat med lägre skatter, och ett rejält höjt grundavdrag, skulle en sådan lön dessutom inte vara fullt så låg som den är idag. Så resonerar dock inte de Nya Moderaterna, till de arbetslösas sorg.
Och risken för att löner som idag är högre skulle sjunka? Det kan säkert nån klyftig nationalekonom bygga en modell för också och hitta samband. Jag har noterat att det är ytterst sällan som en teori inte stämmer om man bestämmer sig för att “bevisa” den statistiskt.
Tänk om alla som får a-kassa skulle behöva göra 4-timmar samhällstjänst om dagen för att få kvittera ut a-kassan.
Rastvakt i skolan, stödperson inom åldringsvården (prata med äldre, gå ut och gå med dem), plocka skräp i parker mm.
Vi skulle få människor med högre “egenkänsla” för samma pengar som vi betalar idag, men vi skulle också få så mycket mer.
Vad tror du om detta förslag ?
Tobias: Teoretiska modeller har sitt värde men man skall förstås inte blanda ihop kartan med terrängen. Det är möjligt att lönerna för vissa jobb skulle sjunka, men det är inte särskilt troligt så länge det finns ett antal olika arbetsgivare att välja emellan. Och inom offentliga monopol sker ju inte lönebildning nödvändigtvis på ett helt normalt sätt.
ebitmanagement: Jag tror att det vore en olycklig lösning av några olika skäl. För det första skulle det göra a-kassan till ett villkorat bidrag snarare än en försäkring. Förvisso är det inte riktigt en försäkring idag, eftersom skattebetalarna bär mycket av kostnaden, men jag tror att det vore bättre att sträva emot att renodla försäkringen än att förvandla den till ett bidrag, även om du har rätt i att din lösning skulle kunna öka självkänslan hos en del.
Dessutom skulle en sådan lösning förstöra marknaden inom dessa områden, genom att göra det omöjligt för företag att få ned priset lika mycket som de helsubventionerade akassearbetarna. Det vore olykligt, även det. Då vore det bättre att göra det lättare för företag att sälja sådant som du efterfrågar, tillåta lägre löner, och införa ett kraftigare grundavdrag. Med en sådan lösning skulle samma personer som är tänkta att få akassejobbet istället kunna få ett riktigt, och icke subventionerat, arbete.
Den som försvarar en lön på 8000 kr i Sverige saknar helt verklighetsförankring. Det är beklagligt att unga människor som angegerar sig politiskt alltid ska inta en extrem ståndpunkt. När ni växer upp kommer ni med ökande mognad att ändra åsikt.
Mill, seriöst. Jag har levt på under 7000 i månaden de senaste sex åren. Student kallas det. Det gick utmärkt.
Om grundavdraget hade höjts hade jag inte behövt låna några pengar alls, utan kunnat leva på lön från extrajobb. Jag hade lätt tagit ett för 8000 i månaden om jag fick behålla det jag tjänade själv.
Dessutom kanske du skall fundera lite över vad socialbidragsnivån ligger på idag. Tycker du ärligt talat att det är bättre att leva som en parasit på samhället för exakt samma pengar som man får om man jobbar?
Även om det inte skulle bli en mycket högre lön än socialbidragsnormen och lägre än a-kassa (även om 8000 i månaden med ett riktigt högt grundavdrag skulle knäcka a-kassa på studerandevillkor med en hel del) så innebär det en enorm skillnad att försörja sig själv och därmed vara oberoende mot att vara helt beroende av byråkraters och politikers välvilja.
Jag hade hundra gånger hellre haft en arbetsgivare som jag kunde förhandla med och i värsta fall stämma för att få ut min rätt än att tvingas förlita mig på den statliga byråkratins inkompetenta tjänare som ofta kan handlägga biståndsärenden i tre månader eller mer utan att någon kan göra mer än att påminna dem om sin existens och hoppas att de i nåd tar upp ens ärende lite snabbare.
Att jämföra låglöneyrken med andra yrken är fel, man bör istället jämföra dem med att gå på socialbidrag. Då utfaller jämförelsen klart till låglöneyrkenas fördel. Dessutom är det en moralisk skyldighet att försörja sig själv.
Ebitmanagement!
Att vara aktivt arbetssökande tar mer tid än du tror, Om man verkligen är ute efter ett jobb behöver man alla timmar på dygnet för att hitta ett.Vidare ska man ha lön när man utför ett arbete. Sedan finns det många som “vill” göra en insats när de är arbetssökande för att det är roligt att komma ut, men de stoppas för att då ryker A-kassan serru! Men jag förstår din poäg. Jag tycker det skulle vara tillåtet att göra en liten insats vid behov mellan jobbsökeriet men deta är nu förbjudet.Men att kalla det samhällstjänst är väl att ta i. Arbetslösa är väl inte kriminella?
Henrik!
Arbete ska jämföras med annat arbete.
Inget annat är värdigt!
Selma: jämförelsen du föreslog var inte alls det jag tänkt mig. Däremot ser jag behovet i skolan (våra barn är i skolåldern), samt bristen på personal i åldringsvården (svärmor). Då känns det som en bortkastad resurs, att många, många går hemma på bidrag. Eftersom jobben rationalliserats bort då skolan och vården dragit ner i resursbrist, så förstår jag inte varför mitt förslag är så dåligt. Det tar ju inte bort några jobb…..
Ebitmanagement
Håller med dig om att det skulle kunnas anställas fler människor. Alternativt att en arbetslös kan ägna några timmar åt att hjälpa till, men då måste vi ändra på lagtexten då detta idag är förbjudet att både uppbära A-kassa och jobba ideelt.
När jag, för inte så länge sedan, bodde i studentkorridor så klarade jag mig utmärkt på 4000-5000 kr i månaden (tog inte ut hela studielånet, för vill inte ha så stora studieskulder). Jag hade inga som helst problem att klara mig, men så har jag ju inga dyra fritidsintressen.
Men om man har barn så kan det nog vara svårt att klara sig på 8000 kr i månaden (före skatt). En lösning är att höja barnbidraget för låginkomsttagare och ta bort det helt för höginkomsttagare.
Suck.
Minimilöner skapar arbetslöshet. Punkt. Även om dessa inte är lagstadgade utan “informellt lagstadgade” genom att de tvingas fram av stora fackföreningar.
Nej, Selma. Man bör jämföra låglönearbete med socialbidrag därför att det är det enda alternativet.
Att jämföra det med annat arbete har bara med avundsjuka att göra.
Henrik,
Jag delar inte din uppfattning då jag inte hittar någon logik i den.
Logiken är tröttsamt enkel. Alternativet till låglönejobb är en konstlad hög minimilön. Alla som inte kan producera värde motsvarande eller över minimilönen får då inget arbete. Alltså måste de gå på bidrag. Bidragsnormen är dock lägre än eller lika med den lön som ett låglönearbete ger. Vad som alltså blir följden blir att de som annars kunde fått arbeta blir passiviserade bidragstagare.
Det är inte bra.
Henrik! Många resonerar som du och tror att en låglönemarknad skulle genera fler jobb. Andra menar att en låglönemarknad dumpar lönerna i stort och alla blir förlorare.
Allt prat om att de ska löna sig att jobba och att vi ska återupprätta arbetets värde faller platt om vi inte betalar vettiga löner till dem som går från bidrag till ett jobb.
Låga löner kan kräva två jobb eller fortsatt bidragsberoeende då lönen inte räcker. Jag förstår vad du menar men jag tror inte på den samhällsmodellen då den får synergieffekter på andra områden. Den som knallar sig upp på morgonen och gör ett dagsverke på 8 timmar om dan ska ha en dräglig lön som tack. Inget annat är värdigt.
Henrik Borg: säger:
“Att jämföra det med annat arbete har bara med avundsjuka att göra.”
Vad menar du här? Skulle viss sorts arbete inte vara värda att kallas arbete och skulle de som tjänar lägst tvingas jämföra sig med dem som “inte” jobbar och identifiera sig med dem trots att de sluter 40 timmar i veckan?
Citerar Orwell.” alla är jämlika men vissa är mer jämlika än andra”.
Att arbeta höjer självkänslan och ökar självförtroendet.
Därför vore det bra om politikerna kunde tänka om gällande reglerna för hur a-kassa betalas ut.
Jag tycker fortfarande att mitt förslag är bra.
ebitmanagement!
Sant! Det hör till människans natur att uträtta saker och att vara sysslolös går emot människans natur. Ditt förslag är jättebra men det måste bygga på frivillighet. Jag var utan jobb en gång vilket var vidrigt. Det bara kliade i fingrarna efter att få arbeta så jag tog kontakt med en frivilligorganisation och blev välkomnad att hjälpa till där EN kväll i veckan. Efter snack med A_kassan var jag tvungen lämna återbud, annars skulle jag förlora rätten till A-kassa helt och hållet. Sjukt va? Att komma ut motverkar den farliga passiviteten,
men det måste vara frivilligt. och inte vara ett villkor för att få A-kassa. Om man tvingar ut någon att arbeta ska man betala dräglig lön, Där kanske vi skiljer oss åt. Annars kommer arbetsgivare bara ta in gratisjobbare istället för att anställa. Vem vinner på det?
För dem som är ute efter verklightesförankring kan jag säga att jag levt tillsammans med min mor på runt 6000 kr i månaden under en period.
Vid den tidpunkten hade min mor 2 jobb, varav ett kommunalt (deltid, surprise!).
Så det går definitivt att klara sig, och det finns jobb! Bara man inte springer till socialen och tigger det första man gör. I andra sammanhang brukar det kallas heder.
anonymous
och vad gjorde du själv för
att hjälpa till eller fick din mor dra hela lastet?
Anonymous, Du säger att ni levde så under en period? Hur hade du och din mor mått om ni tvingats leva så under en längre period? Är det en livsstil du rekommenderar och tycker du att människor kräver för mycket genom att bara vilja ha ETT jobb och inte två? När bolagsdirektörer plockar ut miljardvinster och du och din mor får leva på existenminumun, vad är det för ädelt med det? Jag tycker det där snacket att “man kan leva på lite och man ska minsann inte klaga” är att ha en undergiven offerattityd. Det finns inget ädelt i att vara fattig. Det finns inget att lära ur fattigdomen, Att vara fattig är bara rakt igenom dåligt och icke eftersträvansvärt. Jag hade aldrig kommit upp i den lön jag nu sitter på om jag tyckt det varit OK att klara sig på låg lön, Jag kräver att få betalt för mitt arbete..och jag får det också. Jag kommer fortsätta kämpa för ett samhälle där alla ska ha det bra oavsett situation.