Därför kan jag inte bli polis november 15, 2006
Posted by kulturrevolution in Idédebatt.trackback
Jag har en vän som sedan en tid tillbaka är Polis. Efter att hört ett urval av mina solskenshistorier om Tullverket har han uppmanat mig att söka över till Polisen. Större bredd på arbetsuppgifter, helt andra resurser att tillgå och man har på många sätt börjat anpassa arbetsmetodik och tankesätt till den verklighet som råder i samhället. Lägg därtill en högre lön.
Jag har nu konstaterat att mitt kall är ändå inom Tullen med att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. När vi får göra vårt jobb har vi nämligen chansen är skada den organiserade brottsligheten ordentligt. Polisen får jobba för att ta narkotikabeslag i gram, vi tar ofta flera kilo åt gången. Ibland många kilo. Det är trots att allt i samband med gränspassagen som de stora klippen kan göras, sedan delas sändningen ut upp, späds och blir ”bitesize” i form av tusentals trippar.
Den dag det blir så plågsamt och nedbrytande att arbeta för Tullverket att jag bara måste bort är det nog lika bra att lämna statens tjänst helt. Jag kommer antagligen ändå vara för bitter för att fungera någon annanstans inom statsförvaltningen. Jag har med andra ord surrat mig vid skorstenen på m/s Tulltanic.
Men även om jag skulle vilja söka mig över till polisen så skulle det vara dömt på förhand. Inte på grund av fysikprov, kunskapskrav och absolut inte på grund av språkproven som snart kommer vara så idiotanpassade att de lika gärna kan tas bort helt.
Nej, det är för att jag med stor sannolikhet skulle göra mig skyldig till brott vid intervjutillfället. Exakt vad är jag inte säker på, men jag skulle gissa att det skulle röra sig i intervallet förolämpning till våldsamt motstånd när de ska få ut mig ur lokalerna.
På polishögskolan ägnar man sig nämligen åt ett förfarande som skulle utlösa en nostalgitripp hos vilken grånad DDR-politruk som helst. På polishögskolan frågar man de sökande vad de tycker i olika politiska spörsmål och gallrar ut dem därefter.
När min vän var på intervju satt han inför en trojka som frågade honom vad han tyckte om homoadoptioner, invandring, mångkultur, feminism och så vidare. Allt från det politiskt korrekta smörgårdsbordet skulle provsmakas och godkännas. För min vän rådde inget tvivel om att det fanns ett rätt och ett fel svar på frågorna. Det är någonstans där jag antagligen skulle bli en smula färgstark i mitt ordval med avseende på det lämpliga (se kap 2, §2) i att ställa sådana frågor.
Faktiska meriter och fallenhet för uppgiften får stå tillbaka för politiskt korrekt underdånighet.
Även den som inte har något intresse för brottsbekämpning i övrigt kan ju göra ett litet test här och se vad man kommer fram till själv.
1. Polisman får larm om pågående bankrån. På plats möter han en anabolastinn yrkeskriminell med en säck pengar och en AK-4 laddad med massor av patroner nära sitt bäst före datum. I denna situation är det viktigt att polismannen
A) Kan hantera akut stress och har gedigna kunskaper om bastaktiskt förfarande.
B) Är en god skytt
C) Har förståelse för de underliggande genusdikotomier som orsakar oro och ångest i en patriarkal samhällsordning.
2. Polis kontaktas av vårdpersonal som misstänker att en flicka från Östafrika utsatts för kvinnlig omskärelse. För utredande tjänsteman är det då viktigt att
A) Dokumentera alla omständigheter noggrant.
B) Kontakta vederbörlig expertis inom och utom myndigheten för att ta tillvara barnets rättigheter och undvika ytterligare traumatisering.
C) Det viktiga här är att inte bli etnocentriskt och fördömande utan komma ihåg att det som är avskyvärt för oss kanske är fint för andra, som t ex könsstympning. Vilka är vi att döma egentligen? För sjuhundra år sen deltog ju svenskarna i korståg.
3. Vilket av följande studiemoment på polishögskolan av de nedan nämnda är det viktigaste för en blivande polisman att kunna?
A) Straffrätt
B) Ordning och trygghet
C) Rasism och diskriminering
Har du svarat C på frågorna så bör du söka polishögskolan snarast. Du kan då också glädjas över att ”rasism och diskriminering” är på fem poäng, ”ordning och trygghet” på fyra och ”straffrätt” får nöja sig med tre.
Om inte du inte svarat som du ska så bör du ställa dig frågan vad för slags poliser vi vill ha? Poliser som ägnar sig åt att lösa och förebygga brott eller ideologiskt formstöpta hjon som låter kartan gå före terrängen?
Huruvida Jonas och Mark är bra pappor, om kebab är godare än pytt i panna eller om det verkligen är en angelägen samhällsfråga att kvotera in akademikertanter ur övre medelklassen i företagsstyrelser är fullständigt irrelevant för om man blir en bra polis eller inte. Det som avgör är förmågan att utföra en mycket krävande arbetsuppgift där i slutänden det egna och andras liv står på spel. Den bistra sanningen är att politiskt korrekthet inte stoppar för vare sig kulor eller knivar. Inte ens i Sverige.
Min vän beskrev sin klass under utbildningen som en tredjedel inkvoterade, det vill säga som tack vare kön, hudfärg eller sexuell läggning fått komma in trots att inträdesproven inte gått så bra. En tredjedel utmärkte sig för vad vi kan kalla politiskt medvetenhet och en tredjedel hade kommit in tack vare lämplighet för tjänsten (och förmåga att hålla tand för tunga får man förmoda).
En av tre som kan förväntas göra jobbet kanske inte är så farligt? Eller?
Av Brynte Cronsköld, inspektör inom Tullverkets brottsbekämpning
P.S. Den som vill veta mer om den pedagogiska präglingen på Polishögskolan kan få ledtrådar i en artikel om dess rektor Birgit Hansson. D.S.
[...] Missa inte Brynte Cronskölds artikel om varför han inte kan tänka sig att arbeta som polis. Mycket läsvärd! By Johan, November 15, 2006, 11:28 pm o’clock [...]
[...] Här är i alla fall ytterliggare en mycket läsvärd liten text. Vaktmästarjobbet finns kvar i morgon också. [...]
På intervjun som ska utvärdera vem som är lämplig för att få gå polisens ordningsvaktsutbildning, ställdes jag frågan hur jag ser på invandrare. Jag svarade förstås så pk som möjligt, varpå ”förhörspolisen” nickade gillande.
Under själva utbildningen senare frågade jag en invandrad kollega om polisen hade ställt honom frågan om hur han såg på svenskar. Givetvis inte…
Du måste sluta skriva här. Jag börjar typ gråta varenda gång…sådana här rapporter är för mycket för en stackars liberal som ändå någonstans trodde att myndighetssverige inte var så kört i botten som det uppenbarligen är.
Bara ett tydliggörande… Ala invandrade kollegor är inte glada över inkvotering. Många vill klara sig på egen maskin, och det gör de.
Jag skulle nog påstå att de flesta av de tullare och poliser jag stött på med invandrarbakgrund sökt sig till yrket av genuint intresse är mycket duktiga och bidrar därtill med viktiga språk- och kulturkunskaper.
Det jag vänder mig mot är ideologisk gallring av människor till yrken och att makthavarna tror att de måste sänka kraven för att få in t ex invandrare. I flera fall jag känner till när man har åsidosatt läplighetskravet har det slutat illa, inklusive att man fått göra sig av med folk för att de visat sig vara mer eller mindre kriminella. Det har knappast hjälpt de kollegor med invandrarbakgrund som är kompetenta och samvetsgranna.
Jag hann bara komma till första frågan. Där blev det stopp under cirka 10 minuter eftersom jag fick problem med hjärtat efter en skrattattack. Nu har jag fått nitroglycerin så nu har allt lugnat ner sig.
Nåväl. Rätt svar borde vara alternativ C (Har förståelse för de underliggande genusdikotomier som orsakar oro och ångest i en patriarkal samhällsordning) eftersom svaret är obegripligt. Så tror jag eftersom jag anses vara beläst och äger många böcker och aldrig stött på begreppet genusdikotomier
När jag var liten så var genus ett av fyra: nämligen maskulinum, femininum, neutrum eller reale. Idag betyder det bara en sak som jag redan glömt. Kan det vara dikotomier?
Hmm, kollade lite i dina bilder.. Varför har du en bild/logga på Sverigedemokraterna?
Ja och varför FOX news?
Vem är det som ska ha bild/logga för SD och Fox och vad gör det för skillnad?
Hmmmm…Jag tycker inte det är något fel med att kvotera in personer med invandrarbakgrund förutsatt att dem har kompetensen nog för det.
Tyvärr är majoriteten av poliskåren en enda steriotyp, Lång kraftig rakad svensk man.
Poliser ska representera samhället och invandrare som faktiskt tyvärr står statistikt högst för de som gör mest brott, varför inte då ha invandrare poliser som kan komma med gott exempel? Med en mångkulturell bakgrund och förståelse.
Jag tror när känslan ”vi mot dem” uppstår de riktiga problemen uppstår, men genom att integrera och ge alla en chans att få bli poliser kan vi utplåna den känslan.
Jag kan inte hålla med om att polisens uppgift är att representera samhället. Det är politikernas uppgift att reprsentera samhället.
Polisens uppgift är att upprätthålla allmän ordning och bekämpa brottslighet. För detta ska de mest lämpade väljas, utan favör eller gräddfil beroende på ursprung, partibok eller sexualvanor. Tillämpas den principen behövs ingen kvotering.
Människor är samhället, polisen jobbar sida vid sida med människor, polisen är en stor del av samhället och ska absolut enligt min mening även respresentera den! Allt handlar inte om våld inom polisyrket, det finns mycket mer än så och där kan människor med olika tankar och kulturer mötas och integreras.
Hej Sarah,
Vet ej om det var du som skrev det inlägget den andre december 2006, där det står att:
”Poliser ska representera samhället och invandrare som faktiskt tyvärr står statistikt högst för de som gör mest brott, varför inte då ha invandrare poliser som kan komma med gott exempel? Med en mångkulturell bakgrund och förståelse.”
Min fråga till dig är även om det inte var du som skrev detta inlägget,
tror du verkligen att det är så, att samhället stänger ute invandrare från polisyrket och därmed att de dras in i den kriminella världen?
Jag ska även påpeka att jag själv är en invandrare samt numera en praktikant på en av polismyndigheterna i Sverige, där jag har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för rekrytering av poliser inkluderande mångfaldsaspekter
Sarah: i förlängningen kan då stort sett alla yrken sägas representera ”samhället” (d vs den förhärskande politska viljans ideal) och kvotering och politiska preferenser skulle styra tjänstetillsättningar överallt. Jag tycker det låter som något hämtat från från Orwells 1984…
Polisen är väl inte att jämföra med ”alla yrken”. Att vara polis är något som inte går att beskriva med ord utan måste upplevas. man har ständigt ögonen på sig och ens arbete granskas ständigt av medborgarna samt i förlängningen av jurister och åklagare. man riskerar sitt liv dagligen för förhållandevis dålig lön. De som lockas av polisyrket har det mer som kall och tycker att det är viktigt eller/och roligt.
Den korta tiden jag varit inom yrket har jag märkt hur mycket smidigare det är att jobba med människor om man kan relatera till dem och de till en själv. Med detta menar jag att för mig som har en annan bakgrund än svensk är det avsevärt lättare att kommunicera med människor med utländsk bakgrund än för en kollega som aldrig haft ens en vän med annan påbro än svensk. Därtill har jag inga som helst problem att kommunicera med ”originalsvenskar” då jag är uppväxt här.
Att jag finns inom kåren gör att argumenten ”Alla poliser är rasister” och ”Alla blattar är kriminella” FALLER!
Min uppfattning är att det är BRA att Polisen representeras av både kvinnor och män, samt av människor som kan flera språk och därmed underlätta i det brottsförebyggande arbetet.
Det jag upplever att vi saknar idag är framförallt kvinnor med utländsk bakgrund.
Vad gäller kvotering är det en dålig grej. Dock finns det ett syfte med det. För några år sedan var endast ett fåtal av de sökande till PHS kvinnor, idag är de 50%!!!! Vem hade trott det ?? I och med att det är många som söker har man större möjligheter att få fram ”rätt” personer till yrket. Vi har väl fått ta emot ett och annat ”stolpskott” genom åren men det finns möjligheter till korrigering i efterhand. (beslagspersonal)
. Målet är att åstadkomma det samma för personer med utländsk bakgrund.
Sammanfattningsvis är det riktigt det Brynte säger i inlägg nr 12 men poängen är att det tar lite tid att komma dit. Vi är halvvägs där.